En av fyra mellan 16 och 29 år uppger att de lider av stress, oro, ängslan och ångest. Alla former av psykisk ohälsa ökar och främst bland tjejer enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport baserad på den nationella hälsoenkäten bland unga.
I enkäten som genomförts varje år sedan 2018 ställs frågor om psykiskt välbefinnande och i den senaste analysen kan man se en konstant ökning jämfört med tidigare år. Det skiljer sig en del mellan tjejer och killar där andelen tjejer är fler i nästan alla avseenden.
De psykiska besvären kan variera i intensitet och varaktighet och de flesta som svarat på enkäten uppger att besvären är lätta. Men man ser allvarligt på att en fjärdedel uppger svårare symptom.
– Det är nästan omöjligt att ange vad som kan vara den största bakomliggande orsaken till att psykisk ohälsa verkar öka, säger Hillevi Busch, utredare och fil dr på Folkhälsomyndigheten (Fohm).
För dem som inte upplevde några former av psykisk ohälsa eller endast lättare former som uppkommer i samband med livets normala utmaningar rapporterades ett bra välbefinnande och gott psykiskt tillstånd. De upplever att de kan hantera oro, upp- och nedgångar, prövningar och framtidstro utan att må dåligt och ändå känna ett lugn.
För den som däremot upplever att detta påverkar deras välbefinnande negativt, nedstämdhet, stark oro, ångest och långvarig stress kan det leda till allvarliga besvär och svårbehandlade diagnoser.
Flera orsaker tros ligga bakom
Det som tros ligga bakom ökningen är bland annat sociala medier och en livsstil med sömnbrist och stress. Men även att det har blivit mer vedertaget att prata om att man mår dåligt och att våga sjukanmäla sig, vilket i sig är positivt.
Dessutom har antalet diagnoser inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, ökat. De vanligaste funktionsnedsättningarna är ADHD, AST, Tourettes syndrom och språkstörning där framförallt ADHD kopplas till psykisk ohälsa.
Rapporten har satt liv i debatten om det ökade behovet av resurser men framförallt vad som tros vara den största bakomliggande orsaken. På enheten Psykisk hälsa och suicidprevention på Fohm väljer man att dela in de största orsakerna i tre kategorier: samhällsförändringar, kunskap och attityd (se faktaruta).
Resursbrist och ojämlikhet
Just inom rättspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige ser man en ökning av antalet som behöver vård, fler som är inlagda på grund av suicidförsök där ADHD sticker ut bland pojkar och allvarliga ätstörningar med behov av sjukhusvård bland tjejer.
Martin Rödholm, projektledare och psykiater på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, säger i ett pressmeddelande att det inom psykiatrin är allt fler barn och vuxna som behöver psykiatrisk vård.
– Kapaciteten inom psykiatrin ökar och allt fler får vård, men behoven ökar snabbare än kapaciteten på många håll, säger han.
Kapacitet av resurser överlag är ett problemområde och framförallt när det gäller att ta hand om och följa upp de allt fler barn och ungdomar som utreds för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det rapporteras för långa väntetider och dålig uppföljning. De barn med svårast problem och störst behov av psykiatrisk vård prioriteras.
Martin Rödholm menar att även om kapaciteten hela tiden ökar inom BUP och andra enheter krävs det en allt större förebyggande insats från hela samhället för att vända denna trend och stärka barn och ungas psykiska hälsa under uppväxten.
– Alla regioner arbetar för att möta upp de ökade behoven inom både primärvården och den specialiserade vården, bland annat genom en tydligare väg in och genom fler digitala komplement, säger han.
Psykologerna har länge varnat för flaskhals
Ur psykologernas perspektiv är detta inte oväntat då man länge varnat för den flaskhals som sakta skapats under flera års tid. I en debattartikel i SvD ifrågasätter flera psykologer systemet och undrar hur planerna för att stärka hälsosystemet för psykisk ohälsa och för att minska ojämlikheten ser ut.
Hillevi Busch betonar också att eftersom psykisk hälsa är så komplext behöver alla samhällssektorer bidra för att människorna ska må bra. Att vi behöver skapa goda förutsättningar för psykisk hälsa. Det är viktigt med grundläggande åtgärder tidigt, ha ett livsloppsperspektiv och ett inkluderande samhälle där alla har samma möjligheter oavsett bakgrund eller funktionssätt. Ett samhälle där människor känner sig delaktiga och vill ta ett gemensamt ansvar.
– Att ge alla barn möjlighet till en fullgjord skolgång är mycket viktigt. Idrottsföreningar är viktiga, de erbjuder inte bara fysisk aktivitet som är viktigt för människors fysiska och psykiska hälsa, utan är också källa till gemenskap och delaktighet. Viktigt att alla har råd med detta, säger hon.
Även psykofarmaka ökar, också det mest bland tjejer
En annan oroväckande ökning är att antalet patienter som tar antidepressiv medicin, psykofarmaka, i Sverige ökar för varje år. I dag tar var tionde svensk någon form av psykofarmaka, och i alla åldersgrupper är det fler kvinnor än män som tar medicinen.
Inför framtiden hoppas Fohm kunna nå ut med mer information
– Vi använder mest digitala kanaler för att nå unga, både sociala medier, men även via vår webbsida som vänder sig till allmänheten dinpsykiskahalsa.se. Vi tror att de är det mest effektiva mediet eftersom unga använder detta dagligen, säger Hillevi. Men det största hoppet inför framtiden är att öka kunskapen i unga år bland annat genom att införa mer idrott, fysisk aktivitet och hälsa på schemat, vilket Fohm är mycket positiva till.
– Det är särskilt viktigt ur ett kompensatoriskt perspektiv, för att nå de barn som bäst behöver detta, eftersom de har de största riskerna att drabbas av ohälsa, fysisk såväl som psykisk. Vi vet att näringsrik kost och motion är grundläggande för en god psykisk hälsa, avslutar hon.
För att ytterligare stärka kunskapen om varför det ökar, hur unga uppfattar sitt psykiska välbefinnande och vilka strategier som de unga själva använder samt vilket stöd som behövs, ordnar Fohm ett frukostseminarium den 2 juni. Man vill nå ut till beslutsfattare, politiker, chefer med flera på regional och nationell nivå.
Arbetet med att stabilisera och förebygga att den psykiska ohälsan ökar ytterligare bland unga är i full gång, oron är bara att rätt resurser inte sätts in i tillräckligt god tid för att hinna bromsa utvecklingen.
De tre största orsakerna till den ökade andelen ungdomar som upplever psykisk ohälsa enligt Fohm
- Samhällsförändringar: Tidigare var våra liv mer fysiskt krävande, vilket ofta resulterade i somatisk ohälsa, till exempel belastningsskador. Idag är det huvudsakligen vår mentala kapacitet som prövas och belastas och det leder i sin tur till att vi lättare blir mentalt överansträngda. Den kognitiva stressen är högre idag jämfört med tidigare. Den ökade digitaliseringen innebär också att hjärnan får mindre tid för återhämtning, till exempel för att vi alltid är stimulerade genom mobiler med mera.
- Kunskap: Vi har betydligt bättre kunskap och medvetenhet om psykisk ohälsa idag, jämfört med tidigare. Det gäller inte minst för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som står för en mycket stor del av ökningen av vården. Vår kunskap gör att vi snabbare uppmärksammar tecken på ohälsa, både hos oss själva och hos andra.
- Attityder: Vi pratar mer om psykisk ohälsa vilket minskar stigmatiseringen. Det kan i sin tur innebära att människor vågar erkänna, både för sig själv och andra att de har psykiska besvär. Det gör det också lättare för många att söka hjälp.
Känner du dig orolig för din egen eller någon annans psykiska hälsa så kan du vända till följande enheter:
- Vårdcentralen – 1177
- BRIS – 116 111
- Ring 112 och be om att prata med en jourhavande präst
- www.mind.se
- Om du eller en närstående har tankar på att begå självmord kan du ringa till Självmordslinjen – 90101 (samtalet är anonymt).
- Vid akut självmordsrisk – ring nödnumret 112
Charlotte Fredriksson
